Passivhus

Vad är passivhus?

Nedan följer en kortfattad beskrivning om passivhus.

Passivhus ger komfort

Ett passivhus är en byggnad med minimala värmeförluster, vilket innebär att det inte blir kallras vid fönster eller kalla ytterväggar. Det är också vindtätt så att inte drag uppstår. Därför upplevs passivhus som mycket behagliga, med god komfort för de boende.

Passivhus är miljövänliga

Ett passivhus minimerar behovet av köpt energi och maximerar intag av gratisenergi. Det betyder att miljö-belastningen minskar i takt med energibesparingen.

Passivhus är lönsamma

Genom minimalt värmebehov sparar man pengar. Behovet av tillförd värme är så litet att all värme kan distribueras genom tilluften. Därför kan man spara in investeringar i värmesystem. Passivhus är på så vis billigare att bo i och kan vara billigare att bygga.

Se några exempel på passivhus som vi isolerat!

Snåla och smarta byggnader

Ett passivhus behöver väldigt lite energi till uppvärmning. Den köpta värmeenergin är bara en femtedel av dagens byggnadskrav. Den största delen av värmen är istället gratis! Den kommer från instrålad sol, värme från människor och spillvärme från apparater och matlagning. I ett passivhus är runt 70-75 % av energin som värmer huset gratisenergi.

Krav för passivhus

Passivhus är en standard med flera olika krav som skall uppnås för att byggnaden skall kunna kallas passivhus. Grundkravet är att byggnaden bara kräver 10 W tillförd värmeeffekt per kvadratmeter vid +20o C inomhus på årets kallaste dag, definierat av dimensionerande utetemperatur. Till detta kommer att byggnaden skall vara lufttät, den får max läcka 0,3 l/s, kvm oms. vid ± 50 Pa tryckskillnad. För att uppnå god komfort finns även krav på ingående delar i ett passivhus. Se Kravspecifikation för passivhus för mer information.

Källa: Passivhuscentrum 2011-11-11.

Sund inomhusmiljö

Luften i passivhus är bättre än i normalbyggandet. I boendet vill man ha ett gott inomhusklimat och inte vara utsatt för emissioner från exempelvis  byggnadsmaterial. Svensk byggnorm föreskriver en halv luftomsättning per timme i bostäder. I Passivhuset finns det en mekanisk ventilation med värmeväxlare som, med bra filter, effektivt filtrerar bort pollen och damm från den inkommande luften och som säkerställer att dålig luft inomhus ventileras bort. I passivhusbyggandet kontrolleras fuktigheten på materialet noggrant, vilket minskar risken för mögel, och tätheten gör att fuktig inomhusluft aldrig tränger ut i konstruktionen, eller emissioner från byggmaterial tränger in i bostaden.

Ljudnivån i ett passivhus är mycket låg tack vare de tjocka väggarna och de extra-isolerade fönstren. Bullernivån från ventilationssystemet är också låg, mindre än 25 dB (A) i sovrum. Värmen som finns i inomhusluften tas tillvara. Dessutom utnyttjas solinstrålning för att värma både hus och varmvatten när det är möjligt.

Bakgrund och historik

Idén med passivhus utvecklades i Tyskland på 1990-talet, där man då blev överens om att man kan bygga hus utan radiatorsystem bara man såg till att värmeförlusterna var tillräckligt små. En av eldsjälarna byggde en egen huslänga enligt principerna och fick ett bättre inomhusklimat än allt som hade byggts i Tyskland tidigare.

Intresset för energieffektivisering har ökat betydligt de senaste åren. Oavsett användningsområden diskuterar man hur man kan erhålla samma funktion fast med betydlig mindre tillförd energi än tidigare. Denna diskussion finns även i bostadssektorn och här diskuterar man minskning av energibehovet för elektriska apparater, varmvatten och uppvärmning. För alla tre funktioner finns det tekniska möjligheter att minska energibehovet.

Syftet med konceptet passivhus är att det inte behövs någon tillförd energi alls, utan att lokalerna värms upp passivt genom att tillvarata värme från personer, elektriska apparater och instrålad sol dvs hus-utan-värmesystem. På detta sätt blir husen nästan självuppvärmda. Att tillvarata passivt tillförd energi istället för att aktivt distribuera energi via t ex radiatorer är ett koncept som blir allt vanligare i Europa. I Tyskland har det byggts tusentals Passivhaus. I Sverige är det mest berömda exemplet de sk Lindåshusen söder om Göteborg. I dessa radhus finns bara en liten extra värmekälla för uppvärmning. Den installerade effekten är mindre än 10W/m2 vilket också är den nuvarande definitionen på Passivhus-konstruktion i Sverige.

För att kunna klara uppvärmning med hjälp av passiva värmekällor måste man minimera allt värmeläckage från bostaden. I Lindåshusen minimeras värmeläckaget genom en speciellt välisolerad byggkonstruktion. Fönster och dörrar är också de maximalt isolerande och till sist återvinns nästan all värme i det effektiva ventilationssystemet.
Många undrar över namnet Passivhus. En anledning är den internationella utvecklingen med PassivHaus i tysktalande länder och Passive houses på engelska (i Danmark heter det Passiv huse). Energieffektivisering i bostäder är inte enbart en svensk angelägenhet utan viktigt för hela EU. Passivhusbyggande involverar en mängd aktörer. För att underlätta processen etableras regionala samarbeten till stöd för ett framgångsrikt byggande av Passivhus. Först ut är samarbetet i Västra Götaland.