Lösull i alla konstruktioner

Ökat användande av lösull
I början av 1980-talet ökade användandet av lösull även vid nybyggnation. Då de flesta tak då var plana, öppna vindsbjälklag, lät flera materialtillverkare typgodkänna sin lösull för denna takkonstruktion. Idag sprutas i stort sett alla vindsbjälklag med lösull. Sättet att bygga förändrades under 1990-talet och det blev allt vanligare att bygga med rymd i husen. Detta innebar att isoleringsvolymerna flyttades från öppna vindsbjälklag till slutna snedtak. Lösullsentreprenader i snedtak kom därför att bli nästa produkt som efterfrågades som typgodkänd installation. Byggarnas insikt av att kunna utnyttja lösullens fördelar i slutna konstruktioner, innebar även att efterfrågan på sprutning av väggar aktualiserades. Redan i slutet av 1980-talet typgodkändes de första lösullsmaterialen för sprutning i väggar. Fler och fler byggare utnyttjar idag lösullens fördelar i hela klimatskärmen; väggar, golv och tak.

Hur ser då framtiden ut för lösull i Sverige?
Lösullen har goda förutsättningar för att stärka sin position som isoleringsmaterial. Några företeelser som talar för lösull är
• Ökat behov av kompetens i isolerings- och fuktfrågor
• Ökade krav på energihushållning
• Energideklaration av små- och flerbostadshus
• Krav på effektivisering – lösull tar marknadsandelar från befintliga isoleringsvolymer

Ökade krav på energihushållning
Problemet med stigande energipriser har i debatten tyvärr i allt för hög grad kommit att handla om hur vi ska få tillgång till billigare energi istället för hur vi ska hushålla med den. Man har åtskilliga gånger förundrats över beslut som tagits i energipolitiken. Vid all problemlösning brukar det vara en god idé att söka källan till problemet. Anledningen till att energi måste tillföras en byggnad för att hålla temperaturen konstant, är ju att byggnaden avger värme till omgivningen. En naturlig åtgärd bör då vara att förhindra att värme avges. Detta enkla faktum är också tanken bakom de s.k. passivhusen, som nu blir allt vanligare. Dessa avger så lite värme att de klarar att hålla inomhustemperaturen med hjälp av spillvärme från människor, belysning, kylskåp och övriga apparater i hushållet. Ett passivhus har nästa dubbelt så stor mängd isolering som ett konventionellt hus.

Krav på effektivisering – lösull tar marknadsandelar från befintliga isoleringsvolymer
Den största potentialen för lösull är dock sannolikt den volym isolering som idag utgörs av isoleringsskivor- och mattor. Krav på kortare byggtider och rationalisering av byggprocessen, gynnar metoder som utnyttjar maskinella hjälpmedel och har logistiska fördelar. Avsaknaden av spill från lösullen talar också till dess fördel. Att det dessutom finns en väl fungerande konkurrens, med ett dussintal olika lösullsfabrikat i Sverige, verkar för att prisbilden på lösull ligger på en attraktiv nivå.